En summering sen sist...

Ca 71 kilo

96,5 kilo

För ca 4 år sen skrev jag blogg också. Det pågick inte så länge men däremot har det hänt otroligt mycket sen sist. På den tiden dejtade jag alla möjliga och omöjliga individer. Bodde ensam i min lägenhet om jag inte delade med pappa eller syrran eller båda alternativt morsan eller nån kompis. Var utledd på att vara ensam så man dejtade ganska kraftigt. Oftast var det heeeeelt fel människor för mig. Inget att ha! (för mig iallafall). Ekonmin var i botten och jobbet avskydde jag av allehanda orsaker. Sen vägde jag 96,5 kilo ovanpå allt. Livet var inte på topp..

Dock en dag så fick jag höra av en kompis som använde sig av Cambridge kuren och hade gått ner en massa kilo på bara två veckor och han som då hade en fin kula på magen var nu platt. Blev då peppad att testa eftersom jag länge kämpat med vikten samt mitt välbefinnande eller brist på det gjort att jag lagt på mig och det bara ökade. Jag behövde en spark i rätt riktning. Sagt och gjort gick jag ner 26 kilo på 2,5 månader. Såg ut som en helt ny människa! Folk kände nästan inte igen mig. Väldigt bra för självkänskan må jag säga.

Sen dröjde det inte länge förrän jag träffade min nuvarande kille och sambo. Efter bara 8 månader flyttade vi ihop och utan att gå in på detaljer hände det grejjer så att min ekonomi ändrades drastiskt! Fortfarande var det jobbet som hängde på mig som ett tungt ok, väldigt tungt. Men en dag när jag tillslut knäcktes av jobbet tog jag tag i det hela. Sökte nytt och fick det! :o) Från livet på städet till personlig assistent som är helt förträffligt. Hamnar man hos en bra person och som man själv passar med är det riktigt roligt. Jag var hos några olika tills jag hamnade där jag är nu. Tar hand om en 4 årig flicka med ett ganska rejält handikapp. Men hon är en glad rackare och det är givande att se den utveckling hon faktiskt gör. Sen är det väldigt roligt att se att man kan göra en skillnad för henne. Man blir glad när hon ler. Annat var det på städet där man skulle göra dubbla styrkans jobb på halva styrkans personal. Jag orkade bara inte längre. Det är inte rätt när man blir ledsen för att man vet inte hur man ska få den kaotiska dagen att gå ihop!?

Så idag har jag det bra faktiskt. Bor i en superfin lägenhet på Öbacka med Tony och våra två katter. Har ett bra och givande jobb och är inte fattig som en kyrkråtta längre. Livet KAN verkligen vändas helt och hållet. Från denna punkt kan vad som helst hända...

En tisdag som alla andra...

Nåja kanske inte riktigt som alla andra. Jag har ju faktiskt semester idag. 

Ligger här med Lap:en i sängen. Lyssnar på min hårdrockare som gör sig karriär i datarummet. Hoppas han får till det där med musiken. Skulle vara roligt att höra nåt färdigmixat. Det är inte helt lätt att få tag i en bra kareoke låt och sen lyckas sampla in sin egen röst i en inspelning. För avancerat för mig iallafall. Men han verkar vara nåt på spåret.  

Tänkte förtälja om min "olycka" med mobilen. Vi var till turkiet för ca 2 veckor sedan. Dagen innan vi skulle åka hem skulle vi fara ner till havet och bada och grilla oss en sista gång. Jag gick ner något senare efter de andra. Som vanligt stoppar jag ner mobilen i bikiniöverdelen och tar allt annat i händerna och går ner.

Kommer fram till den glödheta sanden och snör på mig strumporna. Ja.. jag sa strumporna. Det gav faktiskt ett visst skydd för sanden som bränner ihjäl fötterna. Iallafall, jag håller på att smälta bort i värmen och har bråttom ner i havet. Som är helt underbart när man är jättevarm. På vägen upp från det guppande blå inser jag att jag har kvar mobilen i biknibh:n. HELVETE! I mobilskärmen har jag i stället ett litet akvarie. Det var bara fiskarna som saknades. Hela 2 månader gammal blev min lilla wildfire. Tårarna sprutade..

Nu har jag iallafall snackat med Folksam och jag har en ny Wildfire i mina händer innom 3 veckor. Kortare om jag har tur. Deras handläggningstider är längre nu pga av alla vattenskadade hus etc som kommer med årstiden. Men snart så.. 1500 kr i självrisk.. nåja.. bättre än att betala för den helt själv iallafall.

Dock tåls det att säga att resan var i övrigt helt suverän. Fick deffintivt mersmak. Men ska ta med mig eget käk eller nåt. Magen dog totalt...